Som jag tidigare har berättat är mina katters största intresse på semestern att käka gräs. They löööööv it.
Det gör inte jag (jag säger bara "shit-and-slide" - googla så får ni se). Så i år har planen varit att lägga stenplattor i rastgården. I fjol tog jag upp en massa fyrkantiga stenplattor från en uteplats på husets framsida för att göra rabatter där, och så har jag fått lite överblivna betongstenar från päronen också att använda mig av. Och voila; efter lite pusslande så blev det ett ganska stiligt, mönstrat stengolv av dessa plattor:
I väntan på grus att sätta plattorna i, och för att få ett hum om huruvida plattorna skulle räcka över hela rastgården eller ej, och för att liksom gömma gräset för katterna, så har la jag ut plattor provisoriskt över hela gräsytan i rastgården. (JÄTTEONÖDIGT tyckte katterna. Var ska man nu käka gräs?)
Fast eftersom det varit mer regn än sol så har gräset frodats även under stenplattorna och sticker till katternas stora förtjusning upp mellan plattorna nu. Nam nam!
Finsmakaren Pixi - som är väldigt måttlig med gräsätandet; hon föredrar prassliga, vissna pelargonblommor - hugger in på en tuva.
"Tjenare Pixi! Haru nåt gott gräs där borta hos dig?" undrar Kingston.
"Ja OH vad det var gott! Bästa gräset ever!"
Mästergräsätaren her self; Seelia, lyckas alltid hitta de längsta och bästa grässtråna och de andra katterna blir väldans imponerade och kommer springande för att hjälpa Seelia att käka upp dem.
I dag ska jag börja sätta stenplattorna "på riktigt", grushögen ligger och väntar och såklart regnar det bara för det. Well, jag tar en kopp kaffe till och hinner kanske knåpa ihop ett blogginlägg till i väntan på uppehållsväder.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar