Ur fotoalbumet: Wrestling!

Fler gamla bilder! Dessa är från den 21 mars 2009 när Lillegutt var lite drygt 4 månader gammal och JÄTTEbusig!
Lillegutt älskar (fortfarande) att busa ganska hårdhänt - vilket den lite mer fege och ganska så mesige onkel Kingston inte alltid tycker är så kul. Näää.... lite läskigt kan det bli när den ettrige Wrestling-mästaren Lillegutt är i sitt esse, tycker Kingston. Och då liksom nu när det är brottningsmatcher på gång så lyckas Kingston alltid hamna på rygg, som en tjock liten skalbagge, med rumpan i vädret och vilt fäktande med alla tassarna:

"Ger du dig onkel Kingston?!"
"Uuuh...oooh.... Näääe - aldrig!"

Kingston i ett nötskal: så klumpig och vilt sprättande med tassarna och rumpan i vädret, och alltid, alltid i underläge när Lillegutt busar! Världens bästa, snällaste onkel Kingston :-)

Ur fotoalbumet: Kingston pussgurka, januari 2010

Jag har roat mig med att gå igenom gamla bilder på hårddisken, bildserier som jag lagt upp på Siames i fokus tidigare men som inte publicerats på katternas hemsida, och som jag därför nästan glömt bort. Bilderna är inte helt dagsfärska men ganska kul - Spana in!

Lillegutt ligger och åmar och kråmar sig med Pixis svans. "Åhåå vad jag är SNYGG!" myser han.

"Meh... nu blev du ju helt full av tjej-baciller Lillegutt! Jag ska hjälpa dig att tvätta bort dem, jag är expert på sånna grejer serru!" säger Kingston.

"Sniff, sniff... hm, här inne i örat verkar det vara en hel hoper av tjejbaciller!"

Kingston och hans långa myslokstunga har ett hårt jobb med att rengöra Lillegutts öron.

"Phu, phu.. tvi, tvi... sådär ja, nu är tjejbacillerna borta!"

"Ååå vad mysigt vi har det... du å ja Lillegutt, du är min bästis du!"
Myrslokskungen Kingston har fullgjort ännu ett uppdrag med att hålla sina kompisars öron skinande rena!

Slö-&-snö-söndag

Precis när man trodde att det verkligen blivit vår på riktigt så slår snön till - och igår haglade det dessutom också. Riktigt aprilväder med andra ord! Katterna tyckte dock inte att lite snö var nåt att hetsa upp sig för; som synes:


Som synes så grejar jag fortfarande med bloggens layout, och när snön yrde utanför fönstren idag så testade jag att göra bloggens bakgrund alldeles grön. Tja... Bu eller bä? Jag har inte helt bestämt mig än, men i brist på vårgrönska ute så får bloggen vara grön och skön :-)

(Och på tal om layout... det har liksom blivit ett jättestort glapp i förra inlägget om katternas rastgård, och hur jag än korrigerar och ändrar så verkar glappet sitta där det sitter för det är helt omöjligt att få bort.)

Kattrastgården sommaren 2011

Nu verkar det äntligen vara vår! Hittills har det varit lite för kyligt för att släppa ut katterna på balkongen, men snart så blir det balkong-premiär. Medan man sitter och gläds åt vårsolen (och förfasar sig över de smutsiga fönstren) så kan man drömma lite om kommande sommarvärme och blomster. Här kommer det lite bilder från i fjol somras, från katternas rastgård.

Rastgården är ca 20-25 kvm stor och löper längs hela sommarhusets baksida. Här växer rosor, klematis, ett vitt blåregn, ett persikoträd, massor med krukor med allt i från olivträd till lavendel, pelargoner, blommor och örter av olika sort och slag. Som synes på bilden så tycker katterna det är superkul att hänga i rastgården om dagarna! Närmast i bild ser ni Kingston som sörplar vatten - man blir varm i solen! Den luddiga pricken som sitter på trappan är Seelia som käkar gräs.

Lillegutt på spaning i vegetationen. Bilden togs i början av sommaren då jag precis fixat till denna lilla hörnrabatt med en kronärtskocka och lite örter i. Lite senare fick kronärtskockan sällskap av rosen Mme Alfred Carriere (stavade jag det nu rätt?) som jag hoppas ska klättra omkring och göra denna hörnan lite mer lummig och "mjuk". Förhoppningen är att växterna ska väva sig in i rastgårdens trä- och nätkonstruktion för att mjuka upp konturerna och göra hela rastgården mer grön, inbäddad och lummig. Ett trädgårdsrum helt enkelt.



Grabbarna Grus inspekterar en ros. När jag övertog huset i juli 2010 bestod "trädgården" av en gräsmatta samt tre rosor; två vid ytterdörren på framsidan och så denna gula ros, "China Town", vid dörren på baksidan. Å thats it.
Sedan dess har planterat en sjutusans massa växter och några små träd och drömmer om att på sikt förvandla gräsmattan till flera olika stora och små rabatter/planteringar/trädgårdsland som omgärdas av slingriga, kullerstensstigar. Varför? För att jag jag kommit fram till att jag hatar att klippa gräs och att perennrabatter istället för gräsmatta är så otroligt mycket finare och roligare än att harva omkring med gräsklipparen stup i kvarten!



"Eden rose" - visst är den fin! Jag föredrar förvisso rosor som doftar (Eden doftar i princip ingenting alls) men är man en sådan här fluffig, storslagen skönhet till ros så får man undanta sina principer tycker jag!



Pixi poserar vid en av många krukor med lavendel. Jag älskar lavendel, det är min absoluta favorit i alla kategorier. Pixi håller med!

Pixi och Lillegutt på morgonpromenad i rastgården. Har det suttit någon talgoxe på bordet tro? Sniff, sniff...

En alldeles fantastisk gladiolus! Knopparna var svarta som sammet och när blommorna slog ut så var de så här djupt svartröda och helt otroligt fina. (Dessvärre gör inte fotot eller den rödmålade bakgrunden blommorna riktig rättvisa, de ser blekare ut på bild än vad de var IRL)

Lillegutt (och Pixi) har dille på att käka halvvissna perlargonblommor. Det verkar vara något med det där vissna, prasslande och torra som gör blommorna helt oemotståndliga? Här tar jag Lillegutt på bar gärning när han smaskat i sig en klase pelargonblommor. Kolla in vad sur han blir när jag fyar på honom!

Jag tänkte att det borde vara nyttigare (och bättre för blommorna!) om katterna i stället fick sådana där tuggben att gnaga på? Sagt och gjort, tuggben inhandlades. Lillegutt var exalterad! ...i fem minuter. Sen satt han bland pelargonerna igen och smaskade blommor. Hm!

Efter en lång dag i friska luften blir man så här sömnig. Vad är väl mysigare då än att kura ihop sig hela gänget, huller om buller och omlott, i en korgstol och njuta av kvällssolen?

PS: Om ni undrar över att Seelia inte fastnat på så många bilder är det för att Seelia förvandlas till en get så fort hon kommer ut i rastgården. Jupp, det är helt sant. Seelia betar gräs med en sån entusiasm och iver att hon inte har tid för något annat när hon är ute. Efter att ha käkat gräs en god stund så går hon in och kräker upp hela härligheten på någon matta inne i huset. Eller så gör hon en "shit and slide"... och detaljer kring detta är överflödiga. Seelia är knallfrisk och i toppkondition så var denna fäbläss för gräsätande kommer ifrån kan man undra. Min teori är att Seelia var en get i sitt förra liv. Bääääh!)

Testing testing

Om bloggen ser lite konstig ut så är det för att jag testar lite olika utseenden, bakgrunder och typsnitt.
Det verkar förresten helt omöjligt att hitta hur man byter färg på inläggsrubrikerna (om det nu heter så?)? Den här blåa färgen gillar jag inte men begriper inte hur jag ska lyckas byta ut den. Någon som vet hur man gör?

....och nu är det en katt i tulpanerna igen, over and out för denna gången!

Kom igen våren!

Så här års längtar nog alla efter våren. Inte minst katterna; minsta solfläck blir genast ockuperad av en solbadande siames.
Vårvinter innebär även vårblommor och framförallt tulpaner. Den lilla finsmakaren och prinsessan Pixi har utsett sig själv till chefsbotaniker här hemma, och att noggrannt kontrollera varenda tulpan ingår i chefsbotanikerns dagliga göranden; som synes. Varje tulpan inspekteras ordentligt och har den börjat bli gammal och torr så sätter den lilla botanikern genast gaddarna i den. Inget går upp mot en prasslig, frasig tulpan!

Den här bilden är från påsken 2010 och som synes var botanikern Pixi på hugget även då. Påskliljor är smaskens även i "färskt" tillstånd, men av någon anledning så är alla blommor så oootroligt mycket mer spännande och smaskiga när de blivit lite torra och fnasiga!
(notera den långa näsan i vänstra hörnet, det är Lillegutt som också är en ivrig ätare av prasslande blommor!)

Katter + blommor = en inte helt självklar kombination. Snittblommor får husera högt upp i skafferiet nattetid här - oåtkomliga för katterna. Lite värre är det med övriga krukväxter, vilka glesats ut betydligt genom åren. På fönsterbrädan i köket trängs de flesta av mina blommor och trängseln gör att inte ens den smalaste av siameser har en chans att hoppa upp här. Övriga blommor - well; en enda blomma: en flasklilja som sannerligen sett sina bästa dagar - står på fönsterbrädan i sovrummet och är ett hett villebråd för katterna.
Jag vill väldigt gärna ha fler blommor i fönstren men vill inte att katterna ska käka på dem och framförallt inte bli dåliga av dem eftersom många krukväxter är giftiga för katter. För en tid sen fick jag tips om doftpelargoner, och det ska sannerligen provas nu i vår! Apelsin-, citron- eller mintdoftande pelargoner borde vara avskräckande på även den mest blomsterälskande av katter?
Någon som provat och vill berätta hur det funkade?